Byliv och kollektivtrafik
I onsdags kväll tog vi en okada till taxiparken, det regnade och trotts att jag hade regnkläder på mig blev jag genomblöt. Från parken trängdes vi åtta vuxna, ett barn samt packning i en personbil som sicksackade mellan vattenpölar och gropar fram till Mbengwi. Vid varje möte tutade chauffören för att hälsa på den mötande och vid varje bil vi passerade som hade problem stannade chauffören för att fråga om de behövde hjälp. Det är vad jag skulle vilja kalla kollektivtrafik! En av de andra passagerarna var en amerikan som flyttade till Mbengwi för två veckor sedan för att undervisa i data på en av skolorna där. Tydligen bor det en annan amerikan där också och även en norska. Kul att det finns fler utlänningar i trakterna.
Väl i Mbengwi tog vi en läsk tillsammans med några vänner innan vi for vidare på okada till byn. Det blev en ganska tidig sänggång och redan klockan sju morgonen efter gjorde jag farmor sällskap i köket där vi lagade frukost över öppen eld. Det var riktigt skönt att komma bort från Bamenda några dagar men nu är vi tillbaka och det är dags att ta nya tag. Igår var vi bara hemma och fixade i huset, städade, tvättade kläder, köpte ny gas till spisen med mera. En kille som bor på samma gata som oss kom över under dagen och vi hade ett givande samtal. Han frågade även om jag trivdes här och när jag svarade ja så sa han att han förstod det på sättet jag beter mig. Han var förvånad över att jag anpassade mig så bra och sa att jag var annorlunda från de andra vita han träffat Kamerun. Jag blev väldigt glad och det känns som jag börjar förstå mig på livet här mer och mer för varje dag som går.
Planerar projekt
Den här veckan har vi än en gång besökt The Delegat of Secondary Education för att få de tillstånd som vi behöver för att genomföra vårt projekt i skolorna. De begär att få se en aktivitetsplan så gårdagen resulterade i en hel del kontorsarbete för min del. Jag har nu planerat aktiviteter för secondary och primary schools samt filat på en projektplan inför den kommande terminen. Ikväll åker vi upp till byn. Ska bli kul att träffa familjen igen, njuta av naturen och andas lite frisk luft.
Det mörka Afrika
En bra vecka
Det har varit en givande vecka och det känns som om saker och ting äntligen börjar rör på sig. I måndags deltog vi i ett seminarium om våldtäkt tillsammans med representanter från andra organisationer. Vi hann även besöka The Delegate of Secondary Education samt Basic Education och The National Commission on Human Rights and Freedom för att införskaffa de tillstånd vi behöver. Vi blev väldigt bra bemöta, särskilt av The Delegate of Basic Education som även bjöd in oss till ett möte där andra som ansvarar för undervisning kommer att delta och planera inför den kommande terminen. Vi har även ordnat med lite praktiska saker som vi behöver till kontoret samt hämtat nyklen till vår införskaffade postbox.
Utöver att arbetet med organisationen går framåt så känns även livet här betydligt lättare nu. Solen har kikat fram några gånger under veckan och en färgstärk regnbåge har prytt himlen över Bamenda. Jag måste erkänna att trotts en hel del jobbiga stunder så är jag lycklig över att vara här igen!
Imorgon är idag
Under helgen blev Clive betydligt bättre och i lördags var vi på en välgörenhetstillställning som kallas ”Ebony Nite”. Där pratades det mycket om att skapa jobbmöjligheter för artister och konstnärer i Kamerun och det samlades även ihop pengar till ett barnhem här i Bamenda. Det var otroligt inspirerande att höra om deras arbete och se olika artister uppträda. Jag blev särskilt berörd av en musiker som kallas Richard Kings, han var den enda som uppträde live med bara sin gitarr i sin famn och alla pengar han fick för sin spelning, och lite till, skänkte han till barnhemmet.
Nu är det en ny vecka och det är dags att ta nya tag. I fredags blev äntligen våra dokument med ändringarna godkända och klara. Det har gått otroligt långsamt, som allt annat här, och varje gång vi har ringt för att fråga hur det går svarar sekreteraren samma sak ”de bör vara klara imorgon”. Äntligen har imorgon blivit idag och vi är redo att börja arbeta med projekten!
Regn och oväder
Jag har bestämt mig för att börja plugga franska och i måndags besökte vi Bamenda Regional Linguistic Centre där jag förmodligen kommer att studera tre dagar i veckan med start i oktober. Där träffade jag även en tjej som kände igen mig från Kumba. Hon arbetade för GCI förra året när jag kom till Kamerun första gången. Nu bor hon här i Bamenda och förmodligen blir vi skolkamrater i höst.
Under dagen besökte vi andra mänskliga rättighetsorganisationer i Bamenda och hade även ett möte med The National Commission on Human Rights and Freedoms. Vi väntar fortfarande på att ändringar i våra dokument ska bli godkända av regeringen för att vi sedan ska kunna öppna en postbox, söka tillstånd för vårt skolprojekt och kunna registrera oss under The National Commission.
Jag har haft kontakt med Sida angående finansielltstöd och det tycker att projektet är intressant men kan tyvärr inte hjälpa oss eftersom Sveriges riksdag beslutade under 2007 att Sidas pengar endas får gå till projekt i särskilda länder och Kamerun är inte ett av dessa.
Vi fick en hel del saker gjorda går trots regn och oväder men när vi kom hem upptäckte vi att det hade regnat in i köket, badrummet och sovrummet. Så jag antar att vårt nästa projekt blir att laga taket, igen. Vi ska även hinna åka till Douala denna vecka för ett möte angående dataprojektet.
Här är saker och ting lättare sagt än gjort, man får helt enkelt vara glad för det lilla.
