En vecka kvar...
Nu är det bara en vecka kvar tills vi åker. Det är mycket som ska ordnas, inhandlas och packas.
Första gången jag var i Kamerun och gjorde min praktik reste jag tillsammans med min studiekamrat Ida. Det var en rolig tid då allt var nytt och spännande.
Jag glömmer aldrig första dagen och natten då vi färdades i en bil genom regn och lera lyssnades på en Dolly Parton skiva som spelades om och om igen. Vi stannade någonstans för att chauffören, vår dåvarande chef, skulle fixa bilen och det enda vi kunde se utanför rutan var mörker.
Han tog oss till ett bageri och vi plockade på oss det vi kunde känna igen. Efter en lång resa kom vi tillslut fram till ett litet hotell. Chefen sa god natt och sedan ”we are leaving first thing in the morning”. Vad är egentligen ”first thing in the morning”?!
På vårt rum hade vi såklart en stor kackerlacka och när Ida och jag bestämde oss för att kasta ut den ur rummet med hjälp av en toffla fick städerskan sig ett gott skratta.
Jag ler för mig själv när jag tänker tillbaka på den tiden och jag minns det som om det var igår.
Under vår praktikperiod köpte Ida en bärbar dator som hon idag inte har någon användning för så den får åka tillbaka ner Kamerun.
Stort tack Ida, den kommer verkligen komma till användning för oss!
Jag har även lyckats få tag i två projektorer idag så nu kommer vi kunna använda oss av PowerPoint presentationer på våra workshop, vilket är hur bra som helst!
Inga t-shirtar blev det denna gång men vem vet vad FN har att erbjuda oss när vi kommer till Yaoundé!?
Jag har i alla fall köpt ett stort block och massvis med pennor i alla möjliga olika färger. Barnen i Kamerun ska få måla sina rättigheter.
Är pirrig och förväntansfull över att resa tillbaka. Ser verkligen framemot att få jobba med organisationen, träffa familj och vänner, äta färska frukter och njuta av solen.
Simma lugnt!
